Sprickor i putsfasad kan vara allt från ytliga krympsprickor till tecken på rörelser i underlaget eller fukt som redan tagit sig in bakom putsen. Det som avgör rätt åtgärd är var sprickan sitter, hur bred den är, om den följer skarvar eller hörn och om putsen samtidigt låter ihålig när du knackar lätt mot väggen.
Så ser du om sprickan är ytlig eller om fasaden behöver en större reparation
Hårfina sprickor i det yttersta skiktet är ofta mindre allvarliga än sprickor som går genom flera putslager. Börja med att kontrollera bredd, längd och riktning. En tunn nätformad sprickbildning i ytan uppstår ofta av krympning eller för snabb uttorkning, medan en rak spricka från fönsterhörn, sockel eller bjälklagsnivå kan tyda på rörelser i konstruktionen. Titta också efter missfärgning, alger, saltutfällningar och bubblor i färgen. Sådana tecken betyder att vatten kan ha vandrat in. Om putsen släppt från underlaget känns den ofta bom, alltså ihålig, när den knackas med skaftet på en skruvmejsel. Då räcker det sällan att bara måla över ytan.
✓ Fördelar
- Tidig bedömning minskar risken att fukt stängs in bakom färg och puts
- Rätt lagning kan bevara fungerande putsskikt i stället för onödigt stora ingrepp
- Dokumentation av sprickbredd och läge gör det lättare att följa om skadan växer
✗ Nackdelar
- Övermålning utan lagning kan dölja att putsen redan släppt från underlaget
- Fel brukstyp kan ge nya sprickor när hårt material möter mjukare gammal puts
- Sen åtgärd ökar risken för frostsprängning under kalla och fuktiga perioder
Rätt åtgärd beror på underlag, putssystem och om vatten redan har kommit in
Laga inte en kalkcementputs med ett alltför hårt reparationsbruk utan att först kontrollera vilket system som finns på väggen. På äldre hus förekommer kalkputs, medan senare fasader ofta har kalkcementputs eller tunnputs på isolering. Varje material rör sig olika och släpper igenom fukt på olika sätt. En liten ytspricka kan ofta öppnas lätt, borstas ren och fyllas med ett bruk som passar befintlig puts innan ytan filtas och målas med diffusionsöppen färg. En spricka som återkommer trots lagning behöver däremot felsökas djupare. Då granskas anslutningar vid fönsterbleck, takfot, stuprör, rörelsefogar och plåtdetaljer. Om vatten tränger in bakom putsen kan även träreglar, skivmaterial eller isolering ha tagit skada. Vid fasader med enstegstätning är kontrollen extra viktig eftersom fukt kan bli kvar inne i väggen under lång tid.
Det här bör ingå i bedömningen innan en hantverkare börjar bila eller laga
En genomtänkt bedömning börjar med underlaget. Fråga vilket putssystem som finns, hur tjocka skikten är och om det finns armeringsnät i det yttre lagret. Kontrollera om sprickan går genom hela putstjockleken eller bara i ytputsen, och om den följer skivskarvar eller öppningar. Be också om en plan för provöppning där putsen tas bort lokalt för att se om fukt, rost på nät eller skador i underlaget finns bakom. På större fasadytor kan fuktkvot i träunderlag och okulär kontroll av infästningar behövas innan lagning eller omputsning bestäms. Arbetet bör dessutom anpassas efter väder. Putsning ska normalt inte ske när underlaget är fruset eller när stark sol och blåst driver uttorkningen för snabbt. Boverkets byggregler, BBR, styr byggnadens funktion, medan AMA ofta används för att beskriva utförande och toleranser i entreprenader.
💡 Tre tecken som hjälper dig tolka sprickorna
- Diagonal spricka från hörn på fönster eller dörr tyder ofta på rörelser eller spänningskoncentration i öppningen.
- Flera parallella sprickor nära sockeln kan hänga ihop med fuktbelastning, salter och frostpåverkan i den nedre delen av fasaden.
- Spricka tillsammans med bomljud och missfärgad yta betyder ofta att mer än ytskiktet är påverkat och att lokal provöppning behövs.
Så jämför du åtgärdsförslag för putsfasad
Jämför först vad som faktiskt ska undersökas innan lagning sker. Ett tydligt underlag bör beskriva om arbetet gäller spricklagning, partiell omputsning eller större rivning av skadade partier samt hur underlaget ska kontrolleras bakom putsen. Det ska också framgå vilket bruk, vilken grundning och vilken färgtyp som ska användas.
Titta sedan på hur entreprenören tänker skydda fasaden under arbetet och hur torktider ska hanteras mellan momenten. Om ställning, väderskydd, avfuktning eller plåtarbeten behövs ska det stå med från början. ROT kan vara relevant för arbetskostnaden vid reparation av fasad på småhus, men avdraget behöver alltid stämmas av mot just det planerade arbetet.
- ✓ Kontrollera om sprickorna mäts och dokumenteras före start
- ✓ Be om tydlig beskrivning av brukstyp, armering och ytbehandling
- ✓ Säkerställ att anslutningar vid fönsterbleck, sockel och takfot ingår
- ✓ Granska hur dolda skador bakom putsen hanteras om de upptäcks
- ✓ Jämför omfattning och metod, inte bara slutkostnaden
Behöver du hjälp med sprickor i putsfasad?
Beskriv skadan och fasadtypen i formuläret här intill för att få hjälp att gå vidare med rätt åtgärd.
Kontakta oss idag!
Sammanfattning
Sprickor i putsfasad ska bedömas utifrån sprickans läge, bredd, rörelsemönster och om fukt redan påverkat underlaget. Mindre ytsprickor kan ibland lagas lokalt, men bompartier, återkommande sprickor och fukttecken kräver en mer noggrann undersökning innan rätt metod väljs.